Riseberga bönhus

Krönika

 

En framtid och ett hopp

 

Jag har i mina bokhyllor en ansenlig samling eskatologisk litteratur och tänkte här förära Dig en historisk exposé. Olof Gabriel Hedengren var bland de första som skrev en bok om den yttersta tiden. Hans Kort sammanställningen om Ändens tid, huvudsakligen med ledning av Bengel och Roos utläggningar kom ut 1860. Men han var inte först. Längst fram hittar vi reformatorn Martin Luther. som dock var kritisk till Uppenbarelseboken. Peter Fjellstedt nämnde om det, Andreas Fernholm skrev en bok i ämnet som han gav titeln Tidens tecken Läsarna och pietisterna läste flitigt, grunnande och diskuterade. Sen kom Hedengren

1887 skrev adventisten Johan Gottlieb Mattesson Jesu profetior, 1900-talet smög igång med enskilda förkunnares tankar. Här märks N P Wetterlund, Frank Mangs och Fabian Månsson. Sen avbyts kolportörerna verksamhet av förlagen. De sistnämnda insåg snabbt att ämnet var mycket säljbart. De följande åren kom en strid ström av böcker i ämnet. Först på 1990-talert anlände kritiken. Uppsalaforskaren Göran Gunner skrev 1996 en delvis ifrågasättande. men högst intressant bok, om motivförskjutningar. Han tycks tro att skribenterna ändrade sitt innehåll under årens lopp. Men man får kanske se dem mer som tillägg, att det är inte är möjligt för en 1800- talsmännmiska att uttala sig om 2000-talets värld. Det är kanske först på senare år som den eskatologiska litteraturen visar vartåt det lutar.

Idag är vi väl inte någon som behöver tvivla på att nåt är i görningen. Jordbävningarna och översvämningarna avlöser varandra, klimatet strejkar, tekniken dominerar oss, motsättningarna och våldet ökar. Allt finns omskrivet i Bibeln. En läsning i där är nästan som att läsa dagens tidningar. Men mitt i allt elände så har vi ett hopp - Jesus Kristus

Karl-Gustaf Mattsson

 

”Ty jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren, fridens tankar och inte ofärdens, för att ge er en framtid och ett hopp.”

Jeremia 29:11

 

* PS. Hedengrens bok ÄNDENS TID finns att köpa här  av föreningen, kontakta KG Mattsson

"Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig"

Psaltaren 119:105

Almanacka  

 

30 augusti

Sensommarkonsert med Ida Blomqvist med kören Vox Vida och musiker kl 18.
Entré i dörren 50 kr. I pausen finns grillad hamburgare med dryck för 50 kr.


2 september

Ekumenisk bön med nattvard kl 19 i Bönhuset

 

Bönhuset är öppet

Bönhuset öppnades 5 april  Välkommen och känna in  historien! Det är öppet, bara att kliva in

  

Ge en gåva

Vill du vara med och stödja intresseföreningen och verksamheten i bönhuset är du välkommen att ge en gåva.

Swisch 123-024 42 02

Bankgiro 5230-1785

Bankkonto 8164-64247407-2

 

Register

För dig som söker ett särskilt ämne finns HÄR ett register

 

Föreläsning med teater

Om du vill se och höra en gestaltad teater med föreläsning om patron Olof Gabriel Hedengren och Risebergaväckelsen kan du kontakta Lars-Inge Larsson i Åbytorp, Kumla. Han åker runt och berättar. Föreläsningen är 30-60 minuter långa, efter behov. Ring Lars-Inge på 070-208 01 53 om du vill ha ett besök

 

Vem är Jesus?

Klicka HÄR får du se

 

 

Allt fler besökare

Antalet besökare på vår hemsida fortsätter att vara gott. Sedan starten 2011 till den 15 augusti 2026 är det totala antalet besökare 110.697 personer, ca 20 besökare dag

 

Fritt att ta

Det är fritt att ta texter från denna hemsida. Meddela oss gärna om ditt arbete resulterar i någon form av specialarbete, så kan vi skriva om det.

 

Tankvärt

"Man måste fatta Ordet med hjertat, då man omöjligen kan fatta dess högsta sanningar med förnuftet."

Olof Gabriel Hedengren 1854

 

 

Bibeln 500år

– tack vare en viljestark sekreterare

I år firar vi att det är 500 år sedan Nya testamentet för första gången trycktes på svenska. Den historiska utgåvan kom ut i augusti 1526, under Gustav Vasas tid, och tros ha översatts av bröderna Olaus och Laurentius Petri.  Jubiléet kommer att uppmärksammas runt om i landet.

Risebergarörelsen hade en gemensam nämnare, en skrift som hela  deras liv byggdes upp av; Bibeln.  Manb trodde helt på dess innehåll och lät sina liv formas av den. En av deras biblar finns förvarad på folkrörelsearkivet, Arkivcentrum  i Örebro. Tryckt 1855, tillhörande Olof Gabriel Hedengren och full av understrykningar och antecknings. Vem som helst som har intresse kan beställa fram och bese den 

När Bibeln kom ut 1526 hette dem ”Thet Nyia Testamentit på Swensko”. Det var då den dittills mest omfattande publikation som gett ut på svenska, och blev en grund för det svenska språket. Översättningen svarade sannolikt bröderna Olaus och Laurentius Petri för. Männen kan man se stå staty utanför Olaus Petri kyrka på norr i Örebro.

Olaus Petri (latinsering av Olof Pettersson) föddes 1493 i Örebro som son till smeden Peter Olofsson och Kristina Larsdotter. Efter studier vid Örebro grundskola fortsatte han  i  Uppsala och Wittenbergs universitet i Tyskland. Han tog här starka intryck av studiekamraten  Martin Luther  Troligen studerade brodern  Larsa ocksdop  i Wittenberg en kortare tid. De återvände till Sverige hösten 1518, och Olaus blev strax kansler åt biskop Mattias Gregersson Lillie i Strängnäs. Hör höll han föreläsningar som blev mycket uppmärksamfdee- Snart bev han kontaktad  av kung Gustav Vasa som 1524 kallade honom till Stockholm som stadens sekreterare.- Här fick han rätt att predika i stadens kyrka. dvs Storkyrkan. Hans tankegångar  fick, trots häftigt motstånd, hastigt framgånga.

Olaus Petri förkunnelse beskrevs som rättfram och fri från all teologisk kammarlärdom. "Man känner", uppger hans främste levnadstecknare, "hur de nya tankarna likt sunda havsbrisar stryka fram genom den gamla världsåskådningens kvalm". Han bröt år 1525 på ett avgörande vis med den katolska kyrkorätten genom att gifta sig med en borgardotter från Stockholm. Äktenskapet väckte uppseende och biskop Hans Brask skrev genast till kungen och bad denne att "för Guds skull hjälpa detta till rätta". Men Gustav Vasa försvarade Olaus Petris beslut.

1526 framträdde Olaus Petri även som författare och inledde sin litterära bana och samma åt stadfästes hans översättning av Nya testamentet Det ledde till att reformationen fick ett brett stöd.  Men kungen och Olaus Petri hade dock helt olika åsikter om hur de pengar som hade beslagtagits från den katolska kyrkan skulle användas. Båda var mycket självständiga  För kungen var det viktigast att fylla statskassan medan Olaus Pertri ville att allt skulle skänkts till kyrkan. De borde användas för att betala lutherska präster i nöd och upprätthålla skolor och universitet, så att landet kunde fostra män som var kapabla att undervisa folket i Guds ord.  Olaus Petri avhöll sig inte från att krituisera kungens handlingssätt och sa att denne vill  "utan all beskedlighet rappa allt till sig".  Nu steg Gustavs vrede till kokpunkten och han började hota Olaus Petri, Slutligen sa kungen "att om prästerna inte förkunnade Guds ord som han ville så måste han överväga andra medel. Hotet gick snart i fullbordan. Olaus Petri och broder Lars dömdes till döden för högförräderi Anklagelsepunkterna var omfattade men, men Olaus Petri bestred dem och ärendet omvandlades senare till dryga böter och avsägande av tjänst

Men Olaus Petri utsågs dock några år senarer till inspektor över Stockholms skolor och kyrkoherde i Stockholm. men dog 1552. Efter Olaus Petris död beordrade antagonisten Gustav Vasa att hans arkiv och manuskript skulle förstöras.