Södra Folkavi

Det finns en lång rad församlingar i Närke som direkt eller indirekt påverkades av Risbergaväckelsen. En av dem är Kräcklinge fria församling som i 2016 kan fira 150 årsjubileum. I alla fall om man räknar från den dag då en lantbrukare i socknen 1866 öppnade sitt hem för Olof Gabriel Hedengren och hans predikanter. Församlingen består än i dag, nu dock med bara fem medlemmar.
-Jo, vi är några få nu, men allt är möjligt för den som tror. Det kan vända, säger Sven-Åke Söderquist, en av församlingens medlemmar.

 

Det var lantbrukaren Daniel August Molander, född 1833 i Mosjö, som 1866 öppnade sitt hem för väckelsens folk i bygden. Molander arrenderade säteriet Skoftesta, norr om Torps gård i Kräcklinge, av en löjtnant Kindstrand på Torpa i Snavlunda socken. Till sin hjälp hade Molander sina två bröder Erik och Olof, en hushållerska samt pigor och drängar.

Molander deltog ofta på mötena i Riseberga bönhus och samlade snart en grupp troende på Skoftesta. Snart såg han till att både Hedengren, Müntzing, Carl Johan Nyvall från Karlskoga och Sandsten från Örebro kom dit och predikade. ”Gästfritt mottog han ordets förkunnare” skrev EJ Ekman. Samlingarna skedde i salen mangårdsbyggnaden eller i dagsverksstugan, samt om somrarna ofta i magasinet eller ute i parken. 

 

Edvard Hedin

Samlingarna blev snart så täta att man bildade nattvardsförening, 1873 var man 22 medlemmar. En av deras tidiga besökare hette Edvard Hedin, vilken 1879 blivit ägare av granngården Torp. Denne besökte även nattvardsmöten på Riseberga. När Riseberga 1886 gick ur släkten Hedengrens ägo, var det Hedin som öppnade sin lada till midsommarmöten, en konferens som fortfarande återkommer varje år. I samma veva bildade man Helgelseförbundet. Hedin var den nya rörelsens centralperson, men hade sin lokala förankring i Skoftesta nattvardsförening.

Några år senare bidrog han till att föreningen ombildades till församling. Man kallade sig Kräcklinge fria församling, då man ville vara helt självständiga. 1888 flyttade man till Nalavi, strax norr om Skoftesta, och uppförde där ett bönhus. Hit samlade många människor till stora väckelsemöten. 1901 flyttade man bönhuset till Södra Folkavi, en halvmil norrut, där det står än idag. Församlingen har nu bara fem medlemmar, men brukar där varje år ordna ett sommarmöte. Sedan några år tillbaka tillhör de samfundet Evangeliska frikyrkan.

 

Edvard Hedin (1856-1921)

 

Edvard Hedin föddes på Smedstorp i Kräcklinge socken och gick fem år i Karolinska allmänna högre läroverk i Örebro. 27 år gammal kom han till Torps herrgård som arrendator och efter att ha bevistat ett möte i Riseberga bönhus blev han frälst och började vittna om Gud, vilket ledde till att många personer i hembygden och omkringliggande socknar blev frälsta. 

De flesta mötena hölls till en början i Skoftesta, men då markägaren misstyckte eftersom han ansåg rörelsen obiblisk, stoppades verksamheten. Hedin som då hade köpt in herrgården, öppnade Torps lada för helgelsemöten. Midsommaren 1887 hölls den första Torpkonferensen, och vid det laget var Hedin ordförande för Helgelseförbundet, en post som han hade fram till sin död.

"Hedin var på samma gång den borne ledaren och den ödmjuke tjänaren. Hans predikan var gripande och gjorde alltid starkt intryck. Hans hälsningstal i konferenserna betraktades som något av det bästa man kunde få höra. För evangelistskaran och missionärerna som växte upp omkring honom och hans maka, var han som en far." (Redaktör Ivar Säw i Dagen 10 mars 1956.)

Tillsammans med sin hustru Axelina Hedin som kommit till Torp som husföreståndarinna, tog de emot de hundratals eller tusentals besökare som varje år kom till Torpkonferensen. Redan vid femte Torpkonferensen 1891 deltog 6 000 personer. Axelina stod för ansvaret av gården och förde livlig korrespondens med alla evangelister och missionärer, vilket var en diger uppgift då Helgelseförbundet hade i förhållande till storleken större mission än något annat förbund.

E. L. M. Hedin var VD och ordförande i Hallsbergs mejeri,  Mosås tegelbruk och Kumla kalkgruva och vice ordförande i hushållningssällskapet, samt innehade ett stort antal uppdrag i lokala styrelser för landstinget, kommunen, banker och försäkringsbolag. Under två perioder tillhörde han riksdagens andra kammare som representant för Edsbergs, Grimstens och Hardemo härad. I riksdagen anslöt han sig till Lantmannapartiet.

 

Text & foto: KG Mattsson

 

  

Bönhuset i Södra Folkavi

 

Daniel August Molander

En yngre bror hette Gustaf Molander, vilken 1887 blev ledamot i Helgelseförbundets första styrelse, den rörelse som kan ses som en direkt fortsättning på Risbergaväckelsen.