Tabell 8-9

Lanthandlare, frisör, snickare

Carl-Johan Mattsson

Född 12/4 1860 i Svanvik, Undenäs socke

Död 2/3 1911 i Svanvik, Undenäs

Gift 5/6 1903 med

Lanthandlare, sömmerska

Syster Anna Charlotta Eriksson

Född 12/6 1869 i Galtabolet, Undenäs

Död 12/12 1941 i Svanvik, Undenäs socken

 

                                                                                                                                                                             

Historia

 Carl Johan föddes en vårdag i ett torp i Svanvik, strax i kröken på vägen upp mot Flugebyn. Hans pappa Mattias Mattsson jobbade som timmerman och mamma Carolina Engberg skötte hushållet. Några år senare flyttade familjen till Södra Ängen i Gräsmark socken. Mattias Mattsson barndombygd. Kanske för att stannat eller bara för att hälsa på en tid. När de kom tillbaka bosatte de sig i Fallet, Bodabäckens by,  Svanviks roter. Under ett besökte där på 1990.talet tillsammans med Gustav Mattsson fanns bara några träd och sly var. 2025 arbetslivet växt till sig har blivit det det enda som återstår av Bodabäcken. Idag finns bara rester kvar av Fallet på Militärmakten ägor.

Charoora fddes ....

Enligt den hemsida (https://www.geocaching.com/geocache/GC3GBR1_hammarnaset-torp-7-fallet) beskrevs Bodabäcken på följande vis, HemvbuydskönnarebS Lennart Henryson har detta som ubnderlaf på sin torpvandringar på Hammarnäset.

 Carl Johan konfirmerades 1874 och fick ett Nya testamente. Av allmän väckelsehistoria kan man ana att han blev andligt väckt under den här tiden. Kanske i ett stuga möte, och kanske ledd av kolportör run Johannes på Mon. Denna skulle ha lett vackert och folket till riseberga bönhus någon gång under 1882 också. Troligen 1885 då Risberga såldes av ägaren, och karl Johan tog sista chansen att besökare bönhuset verksamheten flyttade sedans sedan över vi torp gick vecklingen saken det är en kristen konferens ännu bedrivs (2025) karl Johan var i alla fall med och bildade en missionsförening när han kom hem och byggde samtidigt på ett missionshus som stod färdigt 1886 Svanvik missionshus. Gustav Mattsson beskriver i en artikel senare att de blev Sveriges förstaå SMU (Svenska Missionsförbundets Ungdom), och ser man till talaste det är första åren så var den mycket enda javisst från Helgelseförbundet (efterträdaren till Risebergaväckelsen). Man bedrer där ett framgångsrikt evangelisationarbete Karl Johan och hans ghustr Charlotta blev vaktmästarem, och vad gör man själv invaldes i styrelsen och blev auktionsförrättare jag kan tänka mig attb det blev glada möten

 Pappa Mattias Mattsson arbetade som timmerman på Vanä fästning i Karlsborg. Enligt släkttradition var habn på Slutvärnvet. Troligen följde sonen Karl Johan med, men då han beskrevs bara sjuklig, hade ofta magkatarr. För detta varann var han ofta på samma att det blev besök,, bland annat massa mensamma tog de Mössebergs sannaa tog ru. Skulle hända av en sjukdom och svagt upp, (troligen IBS) om han att snart byta yrke. Och arbetade först som frisör på Vanäs, sedan till som handlare . Karl Johan beskrevs som en vänlig, glad och trevlig person. Det låter jag med besökte han ofta marknader där han sålde grönsaker hemifrån. Bland annat skulle han ha varit på Forsviks marknad. Han gillade alltnerfolk och affärer.

 Under sin tid som assistant till pappa Mattias hon Vännäs. Föddes i din om en annan syssla, och den föll först på frisersalong som såldes av en PA Palmqvist Också här står det i ett protokoll ja från 1896

 .......................

1896 den 5. September anmälde utgiven skrift Karl Johan Mattsson att han ute i förhyrd lokal å Karlsborg.

Karlsborgs garnisonförsamling ämnade idka handel med korta varor (Traditionellt omfattades huvudsakligen sybehör) under firma ”K J Mattsson”.Undertecknade gemensamt ägare av den så kallade saluhallen vid totalt platsen och Karlsborg. Hava överenskommit och följande bestämmelser. Så lunda den samma. 1) Byggnaden. Brandförsäkring i länets brandstodsbolag för ett. Pris av.850 kr 2) Genom undertecknad PA Palmqvist uthyres 7 salustånd till ett pris av 5 kr Månaden. För varje. Dock får ej mera n 2 dylika stånd ut hyras till samma person.3) Men byggnadens. Inkomster och utgifter. För undertecknad P A Almqvist. Särskild bok och skall vid varje kalenderårets slut..

1899 Köpekontrakt. Harry Eriksson i Karlsborg sålde  den 22 september1899 möblemang och inventarier i Rak-och frisersalongen. för. 1000 kr till KJM; 1  långt rakbord, 3 rakstolar, 3 rakspeglar, 3 rak Pallar, en pinnstol, en klippstol, ett klippbord med spegel, en lavoit med kran och bröd, ammonsskåp,ett stort skyltskåpm glas i tamburen, 2ne mattor i tamburen, en kopparscistern med lampa,  en rak hylla för kundernas egna kopparm 5 för rådstugan avsedda rakkoppar, för rådstugan avsedda borstarm 3 Raketfart, 4 rakstriglar (Adam) - Enligt skyltskåp. För parfymer mm 6 svarta dukenm, en vattenkaraffin och. 2 glas,  2 Handstilar. (En läder och en fin strigel.) , 1 Haftställ, 1 Tidningsställ, 1 fotogenkamin med lampa, 2 Simplexapparater, 1 spegel äöver Lavoiren. 1 handdukshållare. 7 Hårkappor med flera. kårlappar. 1 Oljestaten. 1 Vattens, stenen. 1 Handduks press. 25 Rakknivar. 3 Hårviskor. 5 Maskinsaxar. 10 Klippsaxar Handdukar. 1 Sopborste för håret. 1 Nacksspegel. 1 Paraplyställ.1 Eau de cologneflaska 1 spottlåda. 16 Diverse hyllor och bord. 7 Hårborstar. Deverse kammar och kardor. Cigarr koppar. Gladdes borste. Termomatrass m.m 3 Draperier. 3 Cornischer 5 Gardiner. 6 Lampor. 1 Markis.

 

Det berättas att Charlotta anställdes som tvålflicka¨, vilket betydde att hon skulle tvåla in gubbarnas anleten innan Carl Johans rakade dem. En historia om henne förtäljer att en av gubbarna sa att han ville han en rakpuss av henne men att Charlotta då genast svarat. ”Ja det går bra att köps i kiosken härintill (rakpuss; mamell). Möjligen är då redan Karl Johan och Charlotta då ett par, de gifte sig ju 1903

 

 Gustav skrev i en artikel i hembygdstidningen Undenäsbygden om sina föräldrar:

”På fästningstorget i Karlsborg hyrde min far Karl-Johan ett affärsstånd som han disponerade i många år. Där sålde han troligen manufakturer och andra varor. – Min far kunde ofta säga; ”Lovad vare Herren, dag efter dag bär han oss”. Min far hade också en rakstuga intill torget med en anställd barberare. Min mor jobbade där i rakstugan ibland som tvålflicka medan hon ännu var fröken. När hon tvålat in en gubbe som sa när han var klar; ”så brukar man också få en rakkyss”. Mor var kvick i replikerna och sade genast: ”Jaha, det finns att köpa hos Arvidssons för två öre styck”. Arvidssons speceriaffär låg vid torget. Andra affärer som kantade torget var Ingrid Rystedts damkonfektion, Bergstedts skoaffär, Johannsson charkuteriaffär, Karlsborgs bokhandel och Soldathemmet.

Min far Karl Johan Mattsson sökte affärsrättigheter re­dan år 1896. Han böljade i ett rum på andra våningen hos Karl KleveEriksson. Detta var troligen den förstaaffären i Svanvik. Karl Johans far, min farfar, köpte en jordbit strax intill, där han hyrde rum av Karl Eriksson. Där byggde min far en villa med affärslokaler. Huset ligger invid landsvägen cirka hundra meter väster om missions­huset. Huset finns ännu kvar och är idag gulmålat och används som familjebostad.

Far sökte också handelsrättigheter på Karlsborg. Han fick behörighet av kronan att ha torgståndplats på fäst­ningen. Det drogs in omkring 1950. Möjligen bedrev han torghandel där. Jag minns att "Mjölk-Anton" Fmgal berättade för mig att pappa åkte med honom på mjölkskjutsen till Karlsborg och sålde varor och tog upp beställningar. "Fem kilo kaffe och en sockertopp" brukade far ropa ut från mjölkskjutsen. Så citerade han ofta ett bibelord: Lovad vare. Herren, dag efter dag bär han oss. Han blev troende och spelade orgel i missionshuset.

Far hade ett glatt och vinnande sätt och därför hade han lätt att vinna kunder. Tyvärr utnyt1jade en del hans vänlighet och köpte varor "på kritan" men var tröga att betala. Min mor hjälpte honom i affären. Han älskade sin familj. När jag föddes, som den förste pojken, tog han mig som nyfödd och dansade runt i rummet. Han tyckte väl att nu hade han fått en son som skulle fortsätta den affärsrörelse som han startat Tyvärr drabbades han aven svår sjukdom, som ändade hans liv 1911.

 

 Karl-Johan var fem år när hans föräldrar flyttade till Fallet. Han var äldst av fyra syskon. Fadern arbetade som snickare och timmerman på Karlsborgs fästning. Även Karl-Johan kom först att arbeta som snickare, men då han ofta hade problem med hälsan bytte han till en lättare yrkesbana. I början av 1890-talet startade han frisersalong på fästningen där han anställde Charlotta som tvålflicka, 1898 startade Karl-Johan lanthandel i Svanvik och gifte sig med sitt biträde 1903. Dock kom han bara att leva till 1911 . Han dog i magcanser,,,,,,,

Charlotta stod då ensam med fem barn, den yngsta bara några månader gammal. Hon drev affären vidare fram till sin död 1941. 

 

Affären stängdes

Det blev ett hårt slag för hans fru Charlotta, som stod ensam med fem barn, där det äldsta var sju år. Vår mor hade dock skött affären under sjukdomstiden med hjälp aven anställd piga. Så kom världskriget. Det blev svårt att få varor och affären tvingades att stänga. Men mor hade utbildat sig till sömmerska vilket kom väl till pass nu.

 

Nystart 1924

Affärsinredningen fanns kvar med sina hyllor, mjölbingar och disk. Efter kriget uppmanade grannarna mor att öppna affären. igen. Vi barn hade växt upp och kunde hjälpa till.

Den 2 december 1924 öppnade vi affären på nytt Eftersom jag var karl, så skulle jag ägna mig åt affären på heltid. Därför slutade jag mitt arbete i Karlsborg. Min mor Charlotta var alltfort chefen och affären var inregist­rerad i namnet Charlotta Mattssons diverseaffär. Mina systrar var mycket intresserade och hjälpte till på deltid, särskilt syster Margit. De äldre systrarna hade mestadels andra jobb.

Jag tog korrespondenskurs i bokföring samt tränade upp mig som biträde under mors överinseende. Vi hade torghandel i Forsvik samt deltog på markna­derna i Undenäs och Mölltorp. Det var mycket roligt.

 Men så kom det dåliga tider i böljan på 1930-talet. Bönderna hade det svårt. Slaktarna bjöd femtio kronor för en ko. Många köpte på kredit i affären. Det blev långa uppskrivningar i "kladden". Men bönderna var säkra kunder. Även om man ibland fick vänta på likvid till hösten, när grisen slaktades. Sämre var det för statarna på Perstorps herrgård och för de arbetslösa. Men även de klarade upp sina affärer. Ibland fick jag cykla ut med en räkning till kunder som flyttat. Det ordnade upp sig.

 När så vår mor avled 1941, och jag alltmer ägnade mig åt förkunnargärningen för att bli evangelist och pastor i missionsförbundet, så övertog mina systrar Ester och Anna affären i Svanvik. De bedrev den till 1963, då syster Ester avled. Därmed avslutades en affärshistoria som gick tillbaka till 1896.

Poststationen i Karlsborg lämnade ut en postväska som min far skulle ha i affären i seklets böljan. Där fick svanviksboma hämta sin post. Senare gjorde den andre handlaren i byn anspråk på att fä ha väskan i sin butik.

Det fanns alltså ytterligare en affär i Svanvik. Den startades av Erland Skoog från Lindberga ­troligen i början av seklet. Jag känner inte till några närmare fakta. Vid handlare Skoogs frånfälle övertogs butiken av Carl Larsson från Mariestadstrakten. Han fick en uppseendeväckande död, när en efterspanad brottsling sent en kväll gick in i affärens käl­larvåning för att stjäla matvaror. När, den inte ont anande, handlare Larsson gick ner för att lägga in i pannan, blev han skjuten till döds av den desperate tjuven. Hela byg­den sörjde den omtyckte affärs­mannen.

 Affären övertogs sedan av Fritz Pettersson och senare av dennes måg och dotter, Gösta och Margit Falk. Nu är Mattssons och Skoogs affärer sedan länge borta. Byns butiker var en samlingsplats där kunderna träffades. Jag minns en rolig historia från Mattssons affär. Några gub­bar var samlade och dryftade väder och vind. Så sa en av dem: Får jag en pris snus av dej Noling? Jo visst, snusdosan kom fram - med tillägget: Du kan ta ve den kanten, för dä ä bara nokat en gång! Noling tänkte väl att efter den upplysningen, så skulle han fä ha sin dosa ifred.

 Ett annorlunda förhållande förr mot nu var att det förekom inget priskrig och ingen reklam i postlådor och annonser, varigenom man kunde locka till sig kunder från konkurrenter. Men vi kunde ju skicka med en karamellstrut i korgen. Det var god grannsämja mellan byns båda butiker. Vi kunde låna jäst av varandra när den tagit slut Vi ställde upp för varandra om det gällde. Jag minns en eftermiddag när den andre handlaren i byn fick bud att familjen omedelbart skulle komma till sjukhuset där en av dött­rarna låg svårt sjuk. Jag erbjöd mig att sköta butiken under tiden. De tog tacksamt emot. Det gällde ett par timmar.

Det var mer tungarbetat på den tiden. Nu plockar man in sirapsburkar i hyllorna som väger ett halvt kilo. Jag minns när jag rullade in det första sirapsfatet 1924. Det vägde 350 kg! Det var livsfarligt att balansera med, när det rullade på kant. Eller när man rullade upp en 100 kilos mjölsäck på knäna och tömde den i mjölbingen. Det var tungt och dammigt En silltunna innehöll 80 kg sill och ett fotogenfat  En tid fanns det också en liten kiosk vid Hultet. Men också den är borta. Idag får svanviksboma ta bilen och åka till Karlsborg för att handla.

 Karl Johan Mattsson hade också andra affärer. År 1899 övertog han en rakstuga på rastningen. Dit kom många kunder som betjänades av två anställda frisörer. Men skulle handlaren till Karlsborg så fick han springa. Cyklar och bilar fanns inte, men ofta anlitades någon som hade häst och vagn

                                                                                                    Gustav Mattssom

 

                                                                                                                                                                             

Barn:

 

1. Ester Ingeborg Mattsson f. 21/3 1904 i Svanvik, Undenäs, köpman i Svanvik, d. 22/1 1963 i Svanvik, Undenäs-Jobbade några år på missionsskolan i Stockholm, sedan till svanvik. där  hon komm att jobba i affären större delen av sitt liv.

2 Anna Rebecka Mattsson f. 14/4 1906 i Svanvik, Undenäs, köpman i Svanvik, d. 2002, gift med sin kusin Einar Engberg f. 17/8 1899 i Skackan, Mölltorp, möbelsnickare, d. 20/4 1974 i Karlsborg – Anna jobbade en tid som husa hos överste Ekelöf på regementet i Karlsborg. Hon berättade att när någon ringde på dörren fick hon öppna, ta emot ett meddelande som hon la p silverbrickan och bar in till översten. 

 3 Gustav Adolf Mattsson f. 6/11 1907, se sökrtgren 4 

4 Margit Carolina Mattsson f. 31/8 1909 i Svanvik, Undenäs, d. 4/5 1978, gift 1948 med Helge Grahn f. 1905 i Skackan, Mölltorp, fiskare – Helge var Karlsborgs siste yrkesfiskare, en lugn och vänlig man.  Var med och bildade Skackans idrottsförening. Man var 7 vid starten och Helge var materialförvaltare. Han stora intresse i livet var fiske, som han började med rena i unga år.   Margit var ”nervig” och pratade ibland dumheter och missförstod ofta andra människor. Men bortsett från det var hon en vänlig och generös människa, som gärna öppnade sitt hem för fest.  [1]

41 Kjell Grahn f. 26/10 1950 (adopterad), vaktmästare, gift med Anna-Karin Jonsson f. 20/10 1954, lärare 

411 Johanna Grahn f. 24/8 1977 i Karlsborg, sjuksköterska, familj och bosatt i Karlsborg

412 Rickard Grahn f. /6 1984, bosatt i Värsås5 Signe Mattsson f. 1911 i Svanvik, Undenäs, d. 21/10 1912 i Svanvik, Undenäs – Dog av tuberkler på hjärnan. Begravdes 26 oktober 1912 på Undenäs kyrkogård.

 

 

                                                                                                                                                                             

FOTNOTER

 Gustav, Anna, Margit och Ester Mattsson

Orgel inköpt av KJM ac 1897,  stod ca 1930 i många år i lilla salen Svanviks i missionshus,. flyttades till Kumla ca 2000 oh slängdes sedan omkring 2020

  • Enligt Ragnar i Skyttängen var farfar för snäll för affärer, han lånade ut och fick inte tillbaka
  • Antecknat av GM: Mjölka-Anton berättade att Karl Johan Mattsson åkte med honom på mjölkskjutsen. De hade roligt. Kalle Mattson var rolig sa Anton. Han ville sälja till mjölkkunderna och ropade ut: ”Ska det vara fem kilo kaffe och en sockertopp”. Det var visst vanligt att köpa så. Kaffet var ju orostat. Han talade visst också på rim.
  • Kanske var far lite för godhjärtad. Folk som inga pengar hade fick ”handla på kritan” som det hette. De skulle betala sedan. Men många ”glömde” att betala. Så det var väl svårt att få in pengar.
  • Mjölk-Anton berättas det om att han smackade på hästen och sa samtidigt: ”Ska det vara nåra mjölk annars ´smack´ kör ja” (och så körde han)
  • Mattias Mattsson, timmerman vid Kronan hjälpte till att bygga åt sin son (kanske Mattias finns i Karlsborgs kronans papper?

8 KJM karlsborgs fästning se digitalt museum - det är ett finns också en släktforskarförening vad biblioteket i Karlsborg

 

 

Svanvik, missionsförsamlingens syförening samlad utanför Karl Erikssons hus år 1911. Längst till höger sittande i svart Charlotta och framför henne sitter hennes barn Anna och Gustav

 

 

xxxxxxxxxxxxxxx 

Fotografiet är taget sommaren 1908. Det är en del av ett större fotografi där två andra familjer ingår. Karl-Johan Mattsson står med sin familj utanför sitt barndomshem Fallet, i byn Bodabäcken i Undenäs socken. Kronan i Karlsborg har länge använt omkringliggande marker som skjutfält för prickskytte. Nu har de tvångsinköpt Fallet som snart också ska bli måltavla för kulor. Släkten har samlats för att föreviga minnet av den gamla stugan.

Karl-Johan är 48 år gammal. Han arbetar som lanthandlare i grannbyn Svanvik. Vid hans sida sitter hustrun Charlotta, 39, med sonen Gustav i knät, drygt ett halvår gammal. Flickan som står är Ester, 4, och på marken sitter Anna, 2 år.  Senare fick de två döttrar till, Margit 1909 och Signe 1911.